Att vara mänsklig.Jag är inte perfekt, har aldrig varit och kommer aldrig vara. Jag har alltid avundats de som verkar vara det. Som kan glida genom livet utan några större bekymmer, utan att göra bort sig rejält och utan att ligga sömnlös av ångest över något man gjort.Eller är jag inte så ensam som jag tror?Jag vet inte men jag är hur som helst väldigt öppen med mina tillkortakommanden oavsett hur mycket jag skäms. Jag hade behövt någon när jag var yngre som jag kunde relatera till, som också gjorde bort sig eller som inte kände igen sig i alla duktiga flickor med koll på allt. Jag hade känt mig mindre ensam. Därför tänker jag att jag får vara den idag, för någon annan.Jag kan inte ändra hela min personlighet, den är ju faktiskt ganska bra för det mesta. Det är några detaljer bara som hade vara fint att kunna justera. Som det där med att bara kunna vara bubblande överlycklig eller nattsvart och bottenlöst ledsen. Hade varit skönt att kunna vara lite mittemellan. Eller som det där med att gå all-in och få hyperfokus när jag brinner för något. Det är såklart positivt men vore också bra att kunna bromsa lite ibland.Att bromsa. Det är väl egentligen det som jag skulle vilja vara bättre på. Att vara den där sansade kvinnan med självkontroll som aldrig någonsin gör något på impuls.Fast det känns tråkigt också men väldigt bekvämt. Nu får jag dock inte välja, jag blev såhär. Jag får helt enkelt bara axla rollen som mig. Som den som får ligga sömnlös av ångest med jämna mellanrum men som åtminstone kanske får någon annan att känna sig mindre ensam.Jag måste vara ok med det, med mig själv, med hur livet blev. Jag måste inte vara perfekt. Jag måste inte vara som någon annan. Jag måste göra det jag tror på och jag måste vara mig.Det är värt att skämmas någon gång ibland. För jag gör så mycket bra och det jag gör som är pinsamt eller mindre bra gör inte allt mitt bra till något dåligt.Jag är inte antingen eller, bra eller dålig. Jag är både och. Lite av varje fast mest bra. Precis som alla andra.Kom ihåg det. Var snäll, både mot dig själv och mot andra. Människor mår dåligt så det räcker, vi behöver mer kärlek och mindre dömande. ❤️
