Om jag fick träffa mig själv som barn skulle jag berätta vad kärlek INTE är. Vad kärlek faktiskt är, är betydligt lättare att känna igen. Jag som barn Kärlek är inte:• manipulation. Att allt alltid är ditt fel tex.• våld. Fysiskt och psykiskt våld är aldrig kärlek.• kontroll. Att någon vill kontrollera din telefon, ditt umgänge eller dina intressen med mera är aldrig kärlek.• tårar. Om du gång på gång sviks, såras och känner dig värdelös är det inte kärlek.• bråk. Även kärlekspar kan bli osams men när bråken är stora och frekventa börjar det bli osunt. Om de dessutom utlöses av att du har pratat med en annan kille eller något annat som står dig helt fritt att göra så är det inte kärlek.• respekt. Om dina gränser inte respekteras är det inte kärlek. Om du ber om utrymme men han ändå hör av sig är det inte romantiskt, det är kontroll. Han vill inte att du ska ta dig ur hans grepp.• lögner. Att ljuga och aldrig ta ansvar för sina handlingar är inte kärlek.• förminskande. Att han förminskar dig och säger att hans beteende beror på dig är inte kärlek.Listan kan göras längre men jag vill lägga tyngden på att INGEN kan förändra någon annan. Jag har trott det och många kvinnor med mig har trott att man är speciell och att man ska bli den som räddar en trasig man. Hur hårt det än låter så nej. Varken jag eller du är speciell i det läget. Det enda som kommer hända är att han trasar sönder ännu en kvinna. Han har sina mönster och du kan inte bryta dem. Den enda som kan bryta sina mönster och förändra sig själv är han.Vi måste programmeras om. Män är ansvariga för sina handlingar och ingen kvinna ska eller kan vara hans terapeut, slagpåse eller räddare.Kärlek är vackert och ska göra människan lycklig. Kärlek börjar aldrig med våld men våld börjar alltid med kärlek och det är därför det är så förbannat svårt att upptäcka och ta sig ur.💔❤️
