Under gymnasiet dejtade jag en kille, han var ofantligt snål. Han var tyvärr ingen bra kille överlag, det var så pass att när vi träffades varnade hans kompisar mig för att inleda något med honom. Det kommer jag aldrig glömma, det var helt otroligt fint. De gjorde vad de kunde för att skydda mig. Även mina vänner sa direkt, utan att ens ha träffat honom, att han inte var en bra kille. Hur som helst. Vi inledde en relation och trots att de röda flaggorna smattrade mot mitt ansikte så körde jag på. Såklart övertygad om att jag skulle bli den som förändrande honom. Det blev jag inte. Något som jag dock har skrattat en del åt i efterhand, trots att det är helt förskräcklig, är den där gången han skulle bjuda mig på bio.Jag var inte bortskämd med att bli bjuden på något, jag fick till och med betala för maten jag åt hos honom. Oavsett om han hade handlat till våra helger tillsammans eller inte och oavsett om det var nudlar för 5:- eller ”lyxiga” frukostmackor. Nu skulle vi gå på bio. Jag blev sjuk någon dag innan och hade över 40 graders feber på dagen för bion. Kunde knappt ta mig ur sängen och jag kräktes när vi kom till bion. Jag vill hem men han hade betalat för biljetterna så bion skulle vi gå på. Behövde jag kräkas igen fick det bli i hans jackficka, det var för pinsamt att jag skulle lämna salongen plus att jag då skulle missa filmen. Han bjöd på bion men inte något mer, han satt med jackan på sig hela filmen och höll upp fickan. Han tyckte det var så romantiskt och ädelt av honom och var arg på mig för att jag inte kunde hålla mig vaken.Det ska tilläggas här att jag gick på gymnasiet, han var nästan 30, han hade god ekonomi. Jag var en skolungdom. Det handlade alltså aldrig om att han inte hade råd.Givetvis hade han flera kvinnor samtidigt och givetvis slutade den här relationen med att mitt hjärta krossades. Jag är över det sedan länge men vissa minnen har etsat sig fast och just det där med bion är så galet att jag har valt att skratta åt eländet. Men jag vill också berätta för att understryka allvaret i hur en vuxen man behandlade en skolungdom. Det här var aldrig kärlek från hans sida. Jag älskade tyvärr honom. Ett annat inlägg om vad kärlek inte är hittar du här