Så många kvinnor jag har träffat, och själv varit, som sätter sitt jobb före allt.Som stannar och jobbar över utan att få betalt. Som täcker upp för kollegor trots att det inte alls är deras uppgift. Som jobbar oräkneliga timmar obetalt hemma. Som aldrig säger nej. Som bara kör på. Som ska vara så duktiga. Som istället bara utnyttjas av chefer som älskar att man jobbar gratis.På flera arbetsplatser jag varit på så har det varit status att inte ha några sjukdagar. Inte för att man aldrig är sjuk utan för att man går till jobbet oavsett skick. Jag har jobbat med kollegor som jobbat med lunginflammation och skrutit om det.Det skryts också om hur lite man äter, för att man inte hinner när man jobbar så mycket. Att man inte sover. Ibland kanske man bara sover varannan natt. Som att det är något att vara stolt över.Kvinnor som är så slutkörda att de ofta gråter på jobbet men ändå inte kan prioritera sin hälsa Det är inte varje enskild kvinna som ska bära skulden för detta. Absolut inte. Vi faller offer för normer som vi alla är med och upprätthåller. Men normer kan brytas. Man kan skapa nya och sunda normer.Som att säga NEJ!Låt oss skapa en ny norm där kvinnor slutar ta ansvar för allt och alla. En norm där man är hemma när man är sjuk, det är chefens ansvar att lösa situationen på jobbet. Inte ditt. Släpp jobbet. Tänk på dig själv. Du är viktigare än ditt jobb. Din hälsa går före allt!En norm som säger att man inte jobbar en sekund utan att få rätt lön. Ska du jobba övertid ska du också ha lön annars säger du nej tack och går hem.En norm som säger att vi gör det vi hinner på jobbet. Vi tar våra raster, vi äter ordentligt och vi är lediga när vi är lediga.En norm som gör att vi stannar hemma när vi är sjuka. Helt ärligt så uppskattar nog ingen att du släpar dig till jobbet och smittar ner alla andra.En norm som faktiskt ger kvinnor ett sunt och hälsosamt arbetsliv.Vet du. Det finns så ofantligt mycket bättre saker att lägga ner hela din själ i än ditt jobb. Jag har aldrig varit med om att någon av alla dessa kvinnor som ångar på tills de kraschar med full fart in i väggen, någonsin har fått så mycket som en rimlig lön för sitt arbete ens.Ingen kommer att finnas där när du bränner ut dig. Ingen chef kommer att ställa upp på dig som du har ställt upp för ditt jobb. Du kommer stå där, ensam och bitter för att du gick sönder helt i onödan.Jag låter nog väldigt hård, men jag är inte i närheten av så hård som smällen blir när du inser att du gav allt och inte fick något tillbaka.Ditt jobb är inte hela ditt liv, ditt jobb är ett jobb. Ditt jobb kommer aldrig att vara värt din hälsa.Kvinnor tar alldeles för mycket ansvar. Vi ska vara orimligt ”lojala” mot chefer och kollegor utan att reflektera över när det sker på bekostnad av oss själva. Vi måste hjälpas åt att sluta med det. Nu.Ta inte ansvar som inte är ditt. Ta ansvar för din hälsa, dina gränser och för att du ska hålla ett helt arbetsliv. Påminn dig själv och andra om det.Var rädd om dig.Kram❤️
