En fråga som kommer titt som tätt är den om män som utsätts för våld av kvinnor. Majoriteten av det våld män utsätts för är det andra män som står för. Men visst finns det män som är utsatta av kvinnor. Jag har varit i nära kontakt med flera män som bär på den erfarenheten. Det ligger en stor skam hos dessa män, en rädsla för att berätta och ett motstånd mot att anmäla. Självklart ska dessa män tas på allvar, de har all rätt att få den hjälp de behöver och de ska givetvis tas på allvar som brottsoffer. Att jag kämpar för kvinnor och barn primärt betyder inte att jag struntar i andra. Långt ifrån allt jag gör syns på Instagram, jag har stöttat män i utsatta situationer för jag är en medmänniska. Jag vill finnas där för de som behöver även om jag inte räcker till, långt ifrån. Men jag gör det jag kan. Och återigen, långt ifrån allt jag gör delar jag med mig av. Jag vill bilda opinion i frågorna jag driver, inte marknadsföra mig själv som godhetens urmoder.Jag kan inte drivas allas kamp. Jag driver mina hjärtefrågor och det finns oceaner av andra frågor som också behöver drivas. Dock är jag mycket skeptisk till de som enbart lyfter frågor i andras sammanhang istället för att faktiskt driva frågorna själva. Då vill man bara flytta fokus från sakfrågan till något helt annat. Det är både oförskämt och kontraproduktivt.
